Inspelningar hos socialtjänsten – vad gäller?
Vad gäller för ljud- och bildinspelningar hos socialtjänsten? Har socialtjänsten en möjlighet att spela in samtal, möten och behandlingsmoment? Får en enskild spela in samtal med sin socialtjänsthandläggare? Får en vårdnadshavare filma sitt omhändertagna barn under ett umgängestillfälle? Vår expert stadsjuristen Natalie Glotz Stade reder ut rättsläget.
Det kan finnas tillfällen då socialtjänsten vill dokumentera moment i utredningar och behandlingar med ljud- eller filmutrustning. Frågan är i vilka situationer socialtjänsten får spela in enskilda. Bedömningen beror helt på vilken situation det gäller. Man kan skilja på tre olika typsituationer: när socialtjänsten vill spela in ett vanligt utredningssamtal med en enskild, när socialtjänsten vill spela in samspelet mellan barn och förälder inom ramen för en utredning och när socialtjänsten vill spela in ett behandlingsmoment, alltså själva verkställigheten av ett beslut.
Socialtjänstens syfte med ljud- eller bildinspelningen ska alltid vara att dokumentera. En socialnämnd är skyldig att dokumentera handläggningen av ärenden som rör enskilda och genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling.
Natalie Glotz Stade reder ut vad som gäller för ljud- och bildinspelningar hos socialtjänsten
Justitieombudsmannen (JO) har i två beslut konstaterat att det inte finns något hinder mot att socialtjänsten inom ramen för en barnavårdsutredning eller en vårdnadsutredning videofilmar samspelet mellan barn och föräldrar. Socialtjänsten måste dock ta hänsyn till den enskildes integritet och göra en bedömning av om det krävs en bildinspelning för att dokumentera subtila detaljer i ärendet som inte kan dokumenteras på andra sätt.
På frågan om en klient får spela in socialtjänsten svarar JO att det inte finns några särskilda bestämmelser om detta, men att utgångspunkten bör vara att ljudinspelningar ska tillåtas. JO skiljer dock på ljud- och bildinspelningar och menar att en tjänsteman kan avböja att ett samtal spelas in på film.
I JP Socialnet finns hela analysen av Natalie Glotz Stade.
Publicerad 23 nov 2016
