Därför ökar kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd
Två tredjedelar av Sveriges kommuner hade ökade kostnader för ekonomiskt bistånd under 2019. Bristande stöd från Arbetsförmedlingen är en av huvudorsakerna. Det visar en sammanställning från SKR. 
Många kommuner uttryckte en oro för att Arbetsförmedlingens reformering med stängda kontor, samtidigt som ekonomin blev svagare, skulle öka kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) enkät, som besvarats av 93 procent av kommunerna, visar att den oron var befogad. Två tredjedelar har angett ökade kostnader. Det är stora variationer mellan kommunerna och medianvärdet för de kommuner som angett kostnadsökningar är 11 procent.
Ökat bistånd till nyanlända som lämnat etableringsprogrammet
Det är framför allt det ekonomiska biståndet till nyanlända som lämnat etableringsprogrammet under 2019 som ökat. Många av de individer som kom hit under det stora flyktingmottagandet 2015 lämnade etableringen under 2019. Trots att målgruppen har en snabbare väg till jobb än tidigare, är det många individer som inte är i egen försörjning efter två år.
Efter tiden i etableringen är den enskilde normalt kvalificerad till insatser genom arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Nästan hälften av kommunerna anger som orsak till kostnadsutvecklingen att Arbetsförmedlingen i lägre utsträckning beviljar insatser. När Arbetsförmedlingen, i den omorganisation som sker, inte tar beslut uteblir den statliga ersättningen till individen, vilket påverkar arbetslösa individers möjligheter till egen försörjning.
Försäkringskassan beviljar färre sjuk- eller aktivitetsstöd
En annan orsak till kostnadsökningarna, enligt kommunerna, är att Försäkringskassan beviljar färre individer sjuk- eller aktivitetsstöd.
Publicerad 19 feb 2020
